Hemma igen

då var vi återigen efter nästan en veckas skidåkning. Totalt blev det 5 dagars skidåkning, varav de första var med blidväder, på måndags f.m var det t.om lite regn, så kläderna blev hyfsat blöta, dock så höll underlaget förhållande vis bra. Onsdag och torsdag så blev det kallare, under torsdagen var det så pass som minus 14 på morgonen och mycket varmare blev det ej heller uppåt dagen, så var man inte igång och åkte kändes det i fingrar och tår, men under åkningen så var det inga problem, dock krävdes det mer eller mindre heltäckt för ansikte, finns säker på några bilder.... För Joels del har det gått enormt mycket frammåt med skidåkningen, speciellt de dagar han var på skidskolan så märktes det extra tydligt, att öva på nya saker med mig var inte riktigt lika lockande. Nu tar han sig ner utan problem det skall helst inte svängas, utan raka spåret är det som gäller, nästa gång får han fortsätta i skidskola och få koll på att det kan vara kul med svängar också. Ellen såg jag inte till så där mycket i backarna, hon tillbringade ganska mycket tid med en annan famlij där det fanns ungdomar i hennes ålder, skönt att hon hittade någon att åka med, hade säkert inte varit speciellt kul för henne då jag hade svårt att komma från och åka i de större nedfarterna, hon åkte de flesta pisterna, även svart vilket jag inte fick tid till. För min egen del så var det mestadels barnbacken som gällde, även om jag vid ett par tillfälle fick en timme att åka själv, då blev det upp till toppstugan och ner igen, åkte även några turer i de röda backarna intill barnbacken under tiden som Joel var på skidskolan. Hade dessutom tagit med mig längdskidorna, lite på vinst och förlust om det gavs möjlighet att få några längdpass, och över förfäntan gick det, tre dagar åkte jag, allihop kring en timme, blev endast att valla första kvällen, sedan fungerade det med samma valla även de andra dagarna, så synd bara att det sällan ges möjlighet att åka hemmavid. Vi (barnen och jag) har redan planer för nästa års ev. resa och är sugna alla tre på att åka iväg igen, återstår det svåraste bara, att försöka övertala övriga huset om att de också skall med, men vi har ju nästan ett helt år på oss....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback